FINSKAN

FINSKAN

måndag 2 maj 2016

Ömsom gråter ömsom ler

Jag har träffat den här kvinnan länge sedan utan att förstå då att det är hon som är Sanne. Under våren har jag följt hennes och hennes familjs kamp mot cancer. Den här bloggen är något av ett mästerverk eftersom den är så äkta och når verkshöjder som kan tävla sig med klassisk poesi. Sanne belyser och bearbetar genom språket och det går inte att ta miste på hur viktigt det är att få skriva och skriva av sig. Jag har frågat henne om det är ok att jag läser - det känns ibland som om man kikar in genom ett titthål. Men som hon skriver är  det viktigt att någon läser. Att någon deltar i hennes process och bekräftar att skrivandet är viktigt, att familjen finns och att allt som händer är sant. Sannes öde är så grym, jag tittar ofta på min man och ger honom lite extra pussar, som han inte förstår alls. Jag lägger dem i mina böner och meditationer. Varje morgon när jag loggar in, är jag rädd för att se vad man kan läsa, hur natten har varit. Den här bloggen måste vara en av de  absolut starkaste jag någonsin läst. Tack, Sanne att vi får delta i sorgen. Hoppas ni har en solig dag idag allihopa!