Många är flygrädda. En del väljer att ta tåget eller bilen. Andra tar lugnande medel eller dricker lite maltwhiskey. Men det vi pratar rätt sällan om är, hur mycket flygrädsla påverkar företagens verksamhet och affärer. När jag var kommunikationschef på ett börsbolags dotterbolag gjorde vi ett grundläggande globalt ändringsarbete för vår branding. Implementeringen av den blev dock lite si och så - många slides via webexes, en del resor för oss regionala managers till huvudkontoret. Men det stödet och den auktoritet som vi hade behövt för att verkligen visa hela den lokala landorganisationen att detta är viktigt - det uteblev. Branding manager hälsade aldrig på och gjorde aldrig någon road show. Senare berättade hen till mig att hen hatade att flyga, och särskilt Kastrups vindiga landingar på vintertid var för hen en enorm skräck.
Hur mycket av det viktiga inom förändringskommunikation uteblir på grund av att någon undviker att flyga, är en obesvarad fråga. Nu är det hållbart och ekonomiskt att inte flyga, vi ska dra ned på CO2 -utsläppen och onödigt flygande. Det finns utmärkta verktyg via on-line att använda för att hålla kontakten. Men samtidigt, när man implementerar något nytt i en organisation, räcker det inte med envägskommunikation via skype. Jag har suttit i globala webexmöten där 30-40 människor som inte känner varandra - och som sitter uppe mitt i natten i pyjamas på grund av tidsskillnader runt om världen - ska ta till sig och förstå komplicerade nyheter, diskutera, ställa frågor och för att sedan förklara nyheterna vidare till sina organisationer. Det säger sig självt att sådana sociala situationer knappast uppmuntrar för att diskutera, ifrågasätta, börja berätta hur det finns undantag just hos oss. De flesta sitter tysta och lyssnar. Få vågar höja rösten om alla de riktlinjer som skissats på en direktörs bord på huvudkontor, och som inte alls passar in i den lokala kontexten. De som leder ändringen måste faktiskt ta sig tid och träffa de som ska bära ändringarna vidare face-to-face, och det måste ske på plats, där ändringen ska implementeras.
Strategier blir tomma ord om man inte går igenom dem tillsammans med medarbetare som ska sedan ta dem på den operativa nivån. Så någon måste åka ut till världen för att genomföra implementeringen. Och då hamnar vi oftast på flyget.
Att hantera flygrädsla i organisationen kan faktiskt minska flygningen, för då kan man säkerställa att rätt folk flyger vid rätt tidpunkt, och man undviker framtida problem, som sedan kräver ytterligare hantering.
Åtta år sedan lärde jag känna en coach som jobbar med stresshantering och flygrädsla. Vi gjorde tillsammans en pilot som skulle egentligen leda till en tv-produktion. Men någonstans fastnade det, och blev inte av. Men nu när en vän ropade ut sin flygrädsla på Facebook kom jag på att den här finns ännu på nätet.
Kolla in vilka enkla övningar som det finns. Och hör av dig till mig om du vill få stöd för ditt management grupp i att hantera ändringar och stödja ändringsprocesser i globala verksamheter.
Gott nytt år 2017 även i luften!
Johanna Parikka Altenstedt, Lund
Icecream Consulting AB & Albinoförlaget
Många är flygrädda. En del väljer att ta tåget eller bilen. Andra tar lugnande medel eller dricker lite maltwhiskey. Men det vi pratar rätt sällan om är, hur mycket flygrädsla påverkar företagens verksamhet och affärer. När jag var kommunikationschef på ett börsbolags dotterbolag gjorde vi ett grundläggande globalt ändringsarbete för vår branding. Implementeringen av den blev dock lite si och så - många slides via webexes, en del resor för oss regionala managers till huvudkontoret. Men det stödet och den auktoritet som vi hade behövt för att verkligen visa hela den lokala landorganisationen att detta är viktigt - det uteblev. Branding manager hälsade aldrig på och gjorde aldrig någon road show. Senare berättade hen till mig att hen hatade att flyga, och särskilt Kastrups vindiga landingar på vintertid var för hen en enorm skräck.
Hur mycket av det viktiga inom förändringskommunikation uteblir på grund av att någon undviker att flyga, är en obesvarad fråga. Nu är det hållbart och ekonomiskt att inte flyga, vi ska dra ned på CO2 -utsläppen och onödigt flygande. Det finns utmärkta verktyg via on-line att använda för att hålla kontakten. Men samtidigt, när man implementerar något nytt i en organisation, räcker det inte med envägskommunikation via skype. Jag har suttit i globala webexmöten där 30-40 människor som inte känner varandra - och som sitter uppe mitt i natten i pyjamas på grund av tidsskillnader runt om världen - ska ta till sig och förstå komplicerade nyheter, diskutera, ställa frågor och för att sedan förklara nyheterna vidare till sina organisationer. Det säger sig självt att sådana sociala situationer knappast uppmuntrar för att diskutera, ifrågasätta, börja berätta hur det finns undantag just hos oss. De flesta sitter tysta och lyssnar. Få vågar höja rösten om alla de riktlinjer som skissats på en direktörs bord på huvudkontor, och som inte alls passar in i den lokala kontexten. De som leder ändringen måste faktiskt ta sig tid och träffa de som ska bära ändringarna vidare face-to-face, och det måste ske på plats, där ändringen ska implementeras.
Strategier blir tomma ord om man inte går igenom dem tillsammans med medarbetare som ska sedan ta dem på den operativa nivån. Så någon måste åka ut till världen för att genomföra implementeringen. Och då hamnar vi oftast på flyget.
Att hantera flygrädsla i organisationen kan faktiskt minska flygningen, för då kan man säkerställa att rätt folk flyger vid rätt tidpunkt, och man undviker framtida problem, som sedan kräver ytterligare hantering.
Åtta år sedan lärde jag känna en coach som jobbar med stresshantering och flygrädsla. Vi gjorde tillsammans en pilot som skulle egentligen leda till en tv-produktion. Men någonstans fastnade det, och blev inte av. Men nu när en vän ropade ut sin flygrädsla på Facebook kom jag på att den här finns ännu på nätet.
Kolla in vilka enkla övningar som det finns. Och hör av dig till mig om du vill få stöd för ditt management grupp i att hantera ändringar och stödja ändringsprocesser i globala verksamheter.
Gott nytt år 2017 även i luften!
Johanna Parikka Altenstedt, Lund
Icecream Consulting AB & Albinoförlaget
